3:dje dagens vandring Santiago de Compostella

Tredje dagen bar på ännu fler upplevelser i form av natur, värme och vackra omgivningar. Efter en skön morgon och med frukost i magen, tog vi farväl av detta härliga ställe. I dalen var det konstigt nog en riktigt sval morgon för omväxlings skull, men vi hann inte långt förrän den starka värmen kom ikapp oss igen!

För första gången på vandringen började nu mina vader göra sig påminda. Inte så att jag hade svårt att gå, men det kändes att de hade fått kämpa mer än vanligt. Första delen av vår vandring var väldigt grön och lummig, för att sedan ändras till näst intill en känsla av världens ände och helt ensligt så långt ögat kunde nå!

Vi gick och gick . . .  mitt i denna tystnad ringer plötsligt min dotter på mobilen. Det kändes mycket märkligt måste jag säga, just att jag verkligen var kontaktbar mitt i detta "vakuum" av världen!

Lagom till lunch hittade vi en perfekt plats i skuggan, för att äta och vila upp oss lite! Vi hade alltid en termos med kaffe efter maten och något lite gott; man får se till att göra det bra för sig ;-)

Denna natt skulle vi återigen sova på ett ställe som härbärgerade enbart vandrare. Framåt sen eftermiddag kom vi fram till en liten vacker stad. Staden hade ett kompakt centrum där allt samsades, en liten bank, specerihandel, två restauranger, en tobaksaffär och kyrkan. Många av de här små städerna skulle inte överleva, utan pilgrimer. Det är enbart tack vare deras läge längs med pilgrimsleden, som gör att det skapas arbete för invånarna!

Det här var en betydligt större övernattnings-station för vandrare. Flera av gästerna sov i sovsalar, medans Richard och jag som vanligt hade eget rum (eftersom vi bokade i förväg). Klockan 20 var det middag för dem som ville; stället hade egen kock som lagade underbar mat! De hade till och med sitt eget vin, vilket sades vara enormt gott! Fördelen med vandring är också att man kan äta hur mycket man vill utan att tänka ;-)

Dag 2: Vandring Santiago de Compostela

Dag två startade med en ordentlig frukost tillsammans med värdparet. Eftersom både jag och Richard pratar franska, underlättar det förstås. Vi talade om både stort och smått, en väldigt härlig morgon. Kvinnan i huset hade gjort iordning en rejäl picnic-korg att ha med på vår fortsatta vandring.
Det blev en underbar dag med helt annorlunda natur sedan dagen före, nu hade vi tydligen tagit oss upp på en platå och slapp för det mesta jobbiga backar! Under dagen hittade vi gedigna små platser i skuggan att vila ut på, det som främst slog mig var den totala tystnaden. Något händer inombords och vandringen blir i det närmaste som en meditation, med så mycket närhet till naturen.Väldigt tillfredsställande och behagligt, trots värmen!

Ibland kom det ett gäng vandrare förbi som man hälsade på, för övrigt väldigt fridfullt. Det var konstigt att se alla nedvissnade solrosplantager, nästan som någon slags kyrkogård.

På kvällen närmade vi oss vårt övernattningsställe som låg nere i en dal visade det sig. Underbart rum vilket genast fick mig att associera till Van Gogh! Ett ljuvligt ställe, enbart för vandrare. Vi blev bjudna på kall rosmarin-dryck av den trevlige värden som ägde stället tillsammans med sin fru. Själva hade de gått hela leden två gånger och planerade nu för en tredje! Där fanns plats för 12 personer och alla rum hade döpts till olika namn, vårt hette "lavendel". På kvällen åt man tillsammans kl.20.00, det var riktigt trevligt och med fanns bla två tjejer som vandrade leden per häst! Någonstans under kvällen blev jag riktigt gråtmild, tror det var av tacksamhet för hela upplevelsen som kändes så annorlunda och vacker på något sätt . . .

Stället heter L´étape Bleue och ligger i närheten av byn Lascabanes Pilgrimssnäckan på dörren, representerar leden.

Dag 3 följer inom kort!
Kram Helen