torsdag 8 november 2012
Huset med den blå dörren
I de djupa Smålandskogarna bodde jag då, för många år sedan.
I våras gjorde jag och Richard ett litet ner-dyk och studiebesök i dessa trakter. Huset där jag, min dotter och dåvarande man bodde stod nu tomt. Dörren är fortfarande blå som jag målade den, färgen har flagnat av och blivit ljusare! Man får lov att kika in i ett fönster på ett tomt hus mitt i skogen ;-) Tänk om hus kunde tala! En gång i tiden bodde det en familj här med elva barn+ husdjur. Trösklarna inne i huset är fortfarande relativt höga eftersom även boskapen bodde tillsammans med familjen.
När jag bodde här var vi många familjer, konstnärer, musiker från hela världen som bodde runt om i skogarna. Ofta var det fester, folk arrangerade thehus och olika event. Vår dotter hämtades med skolskjuts varje dag till och med på sommaren då hon gick i simskolan. Det var en härlig tid på sitt sätt!
Lite tillbakablickar är bra ibland, det skapar distans och talar om vem man är, har blivit och vad man kommer ifrån! Jag minns hur lycklig jag var den dagen då jag stod här och målade dörren blå!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, ibland är det roligt att göra avstickare till minnena.
SvaraRaderaVad spännande att göra tillbakablickar på livet som varit och hur det är nu. Ser himla fint ut huset!
SvaraRaderaKram Nina
Fint att kunna åka tillbaka och minnas sitt liv förr! Vacker blå dörr!
SvaraRaderaKram
Petronella
Håller med om att det ibland är bra med tillbakablickar, låter så härligt det du skriver!
SvaraRaderaKram Jennifer
Spännande med tillbakablickar!
SvaraRaderaSer ut att vara ett mysigt gammalt hus!
Kram!
Ja, tänk vad härligt det kan vara att få vandra längs memory lane ibland!
SvaraRaderaKram!
Jag blir bara så nyfiken varför ingen bor i huset nu!! Känns lite tragiskt att ingen bor i huset med den fina dörren!
SvaraRaderaKram Helena
Det finns många tomma hus/stugor i skogarna så på så vis behöver inte det här huset känna sig ensam ;-) Men visst är det tråkigt, det tycker jag verkligen!
RaderaKram Helen
Så spännande att ha bott så! Lite bohemiskt! Blev det inte känslomässigt jobbigt?
SvaraRaderaKRAM Anna
Lite känslomässigt konstigt nästan! Det kändes som jag hade levt i en helt annan tidsepok. Som att hälsa på sig själv, så här många år efteråt. Så otroligt hur allt förändras under ens livstid!
RaderaKram Helen
Vad fint hus! Där ska det bo någon tycker jag.
SvaraRaderaKram!
Lotta
Så vackert med en blå dörr, varför bor ingen i det vackra huset nu? kram Diana
SvaraRaderaSå fint berättat och vackra bilder!!
SvaraRaderaMin svärmor har en liten sommarstuga med en liten bod/gäststuga till. Den boden har blå dörr i exakt samma nyans som "din dörr" hi..hi.. och falurödfärg på väggarna.
Synd när hus ska bli övergivna och stå och förfalla, det är sånt slöseri med gamla hus som ingen bryr sig om.
Önskar dig en finfin helg
Ann-Louisekram
Det är något speciellt med historien i så gamla hus. Känns nästan lite högtidligt att läsa om. Synd att huset står tomt nu. Det ska ju fortsätta springa små barnröster i sådana hus...:)
SvaraRadera...barnfötter menade jag ju, men I-paden ändrar till vad den tycker är bäst :)
SvaraRaderaSå vackert och stilla. Ha en mysig fredag
SvaraRaderaKram Agneta
Hej!
SvaraRaderaOj, sådant kan vara jobbigt ibland... att konfrontera det förflutna tycker jag.
Men man måste också tillåta sig att blicka bakåt även om minnen kan vara starka och känslosamma. Det känns som om åren har gått så fort när man tittar i backspegeln,
ja det gäller som sagt att leva här och nu.... och glädjas åt den stund som är just nu....Kraam
Vad fint du skriver om huset med den blå dörren , härligt att kunna resa tillbaka och " hälsa" på !
SvaraRaderaHärligt med minnen och så mycket härliga erfarenheter som gör den man är idag.
SvaraRaderaHa en fin lördagskväll.
kram
Så spännande minne. Inte alla har haft tur att leva ett sådant liv som du. Ett av mina drömmen har varit att kunna leva som du gjorde. Ett skapande gemenskap. Att flytta till landet är ett steg ått de hållet. Första året blir det cafe. Andra året blir det butik och övervåningen något där man kan utställningar - kurser osv. Tanken är att jag kunde bjuda in spännande människor för att föreläsa och på detta sätt få smaka det liv som du har levt i smådos. Min stora önskan är att denna gången drömmen blir sann - för det är mitt hjärta som har lagt önskan och ingen annan ...
SvaraRaderaUndrar hur mycket du har formats av denna tiden - tankar, sätt att leva och skapa?
Dina barn - hur tänker dom? Längtar du tillbaka?
Känns det inte sorligt att se huset utan någon som bor där nu? Bara din dör som kanske saknar dig?
Kram
Halloj fina du!! Så kul att vi får följa med och ta del av hur du bott tidigare:) Du skriver så fint också tycker jag!! Trist syn när hus står tomma och inte tas om hand... Hoppas att någon förbarmar sig över huset och rustar upp det framöver:)
SvaraRaderaÖnskar dig en fin söndag!
Kraaaaaaaaaaaaam aka
Men vad läckert med en blå dörr till ett rött hus. Otippat men såååå fint.
SvaraRaderaKram/M